Nu har jag träffat nästan alla elever och föräldrar i klassen på utvecklingssamtal. Det är trevligt att få träffa eleverna tillsammans med föräldrarna att få höra hur eleverna har det, berätta hur vi lärare uppfattar elevens skolgång och mål för det fortsatta läsåret.
Tänkte här berätta om hur jag lägger upp ett utvecklingssamtal, vad jag fokuserar på och vilket syfte jag har med själva samtalet. Innan vi träffas tillsammans med föräldrarna har eleverna fyllt i en blankett där eleverna ska kryssa för hur de trivs, hur de tar ansvar och hur de själva uppfattar sin situation på skolan.
På själva samtalet vill jag fokusera på diskussioner om det som känns aktuellt. Alla eleverna är olika individer och det är svårt att i förväg bestämma hur samtalets karaktär blir. Jag vill alltid kolla upp om det är grejer som diskuterats hemma som behöver komma upp eller om jag utgående från ifyllda blanketten upplever att det är något vi behöver diskutera.
Av den tid som är kvar bedömer jag hur mycket jag tar upp av de omdömen vi lärare fyllt i. I omdömena är det viktigt att eleverna får höra positiva saker om sig själv för att förstärka dessa och bli självmedveten om att dessa karaktärsdrag är positiva. Jag är också noga med att ta upp obekväma saker som jag önskar en förändring eller förbättring på. Min syn är att när eleven och föräldrarna är medvetna om att beteende eller handling behöver förändras på något sätt, så tror jag att det kan kännas lite jobbigt och motigt för både eleven själv och föräldrarna. Men jag tror också att alla parter känner att det är för elevens bästa. Som lärare vill jag att eleverna ska utvecklas så mycket som möjligt ur alla avseenden. Det värsta som kan hända, som jag ser det, är att föräldrarna eller eleven får för sent höra om saker man hade haft möjlighet att påverka och förändra.
Jag har också märkt att jag som kommer från Finland har en rätt rak kommunikation eller att jag säger saker som de är. Detta har jag tänkt kan uppfattas negativt, vilket jag påpekade för några elever och föräldrar. Samtidigt känner jag också att eleverna och föräldrarna känner mig så bra vid det här laget att de förstår att jag gör det för elevernas bästa. Hur ska eleven kunna utvecklas och bli så bra som möjligt på alla sätt ifall hon/han inte vet vad som behöver utvecklas.
Jag har alltid tyckt att utvecklingssamtal är det som är det mest krävande arbetet som lärare. Jag vill att omdömen ska spegla verkligheten så bra som möjligt, jag vill även att IUP:n är skriven så snyggt som möjligt rent layoutmässigt, jag vill på utvecklingssamtalet att det väsentliga tas upp, jag vill även att det ska bli en balans mellan det som eleven gör bra och det som eleven behöver öva mera på, jag vill även känna att eleven och föräldrarna känner att deras lärare är närvarande och fullt fokuserad på deras barn just i den stunden. Allt detta tar energi och för att göra det på bästa sätt har jag valt ut de dagar jag har kortare undervisning eller inte undervisning över huvud taget.
På utvecklingssamtalen har elever och föräldrar också synpunkter. Dessa är jag noga med att framföra och försöka åtgärda så gott det går. Nu har eleverna höstlov en vecka, då har de möjlighet att återhämta sig för att igen jobba envetet med sina uppgifter fram till julen. Återhämtning och vila är minst lika viktigt som att kämpa med skolarbetet.
Hör av er vid ytterligare frågor!
Tack för allt stöd och er positiva syn på skolan och skolarbetet!
Trevligt höstlov!










